
Är stenhus energieffektiva? Ja, ett stenhus kan ha mycket låg energianvändning, men det är inte stenmaterialet ensamt som avgör resultatet. Isolering, fönster, lufttäthet, ventilation och uppvärmningssystem behöver fungera tillsammans. För dig som planerar att bygga på en egen tomt är det därför mer relevant att undersöka husets beräknade energiprestanda än att enbart jämföra väggmaterial.
En tung konstruktion kan lagra värme och avge den långsamt. Den egenskapen kallas värmetröghet och kan dämpa snabba temperaturväxlingar inomhus. Hur stor nytta den gör beror bland annat på om konstruktionens massa har kontakt med inomhusluften, hur solen värmer huset och hur ventilationen används.
Men värmelagring ska inte förväxlas med värmeisolering. Ett material som lagrar mycket värme hindrar inte automatiskt värme från att lämna byggnaden. Därför behöver även stenhus ha en genomtänkt klimatskärm.
U-värdet beskriver hur mycket värme som passerar genom exempelvis en vägg, ett tak eller ett fönster vid en viss temperaturskillnad. Ju lägre U-värde, desto bättre isolerar byggdelen.
Även anslutningarna mellan byggdelar spelar roll. Där en grund möter en yttervägg eller där ett fönster monteras kan så kallade köldbryggor uppstå. De bidrar till värmeförluster som inte syns om man bara granskar väggmaterialets isoleringsvärde.
En energiberäkning bör därför omfatta hela byggnadens klimatskärm, inte enbart ytterväggarna.
-p-1600.avif-p-1080.webp)

Stora fönster ger ljus och utsikt, men påverkar också hur mycket värme som lämnar och tillförs huset. Under vintern kan solen bidra med värme. Under sommaren kan samma solinstrålning skapa höga inomhustemperaturer.
Fönstrens placering, glasegenskaper och utvändiga solskydd bör därför planeras tillsammans. Ett välplacerat skärmtak kan exempelvis begränsa hög sommarsol utan att nödvändigtvis stänga ute lika mycket av den låga vintersolen.
Att anpassa utformningen efter tomtens väderstreck kan därmed minska behovet av både uppvärmning och aktiv kylning.
Även ett välisolerat hus förlorar värme genom ventilationen. Ett ventilationssystem med värmeåtervinning kan ta till vara en del av värmen i frånluften, men hur mycket som sparas beror på systemets funktion och förutsättningar.
Tappvarmvatten är ytterligare en del av byggnadens energianvändning. Därför säger enbart uppvärmningsbehovet inte allt om hur mycket energi som behöver tillföras huset.
Det gäller att se till helheten, inklusive hur energin produceras och distribueras.
Be om en energiberäkning för det planerade huset. Den bör tydligt visa vilka antaganden som gjorts om klimat, inomhustemperatur, isolering, installationer och användning. Fråga gärna även hur resultatet påverkas om fönsterstorlek eller uppvärmningssystem ändras.
Skilj dessutom mellan beräknad energianvändning och framtida energikostnad. Elpris, hushållsel och hur familjen använder huset kan påverka räkningen utan att byggnadens tekniska energiprestanda förändras.
Vill du läsa mer om hur vi utformar våra stenhus eller våra arkitektritade stenhus får du en närmare bild av möjligheterna när huset planeras utifrån din tomt.
-p-500-p-1080.webp)

Dast Stenhus – Regionkontor Väst
Telefon: 070-593 45 00
E-post: info@dast.se
Dast Stenhus – Regionkontor Skåne/Halland
Telefon: 040-600 77 50
E-post: info@dast.se











Inte automatiskt. Båda hustyperna kan få låg energianvändning om konstruktion, isolering och installationer projekteras väl. Det är energiberäkningen för de färdiga husen som ger en rättvisare jämförelse.
Nej. Väggens tjocklek säger inte tillräckligt om isoleringsförmågan. Materialens värmeledningsförmåga och väggens hela uppbyggnad avgör värmeförlusten.
Ja, stora glasytor kan öka värmeförlusterna och risken för övertemperaturer. Samtidigt kan de ge användbara solvärmetillskott. Placering, U-värde och solskydd avgör hur de påverkar helheten.
Inte alltid. En välplanerad kombination av solavskärmning, vädringsmöjligheter och anpassade glaspartier kan minska risken för övertemperaturer. Behovet av aktiv kylning måste däremot bedömas för den aktuella byggnaden.